Tv-licens början till nåt bra?

Jag läser i DN att aktiebolaget Radiotjänst kräver företag som agerar mediaproducenter slash reality show-skapare och har tv-skärmar, -mottagare för att se på resultatet på den obligatoriska skatten för sådan apparatur. Man kan givetvis ha synpunkter på hur tidsenlig sådan lagstiftning egentligen är, men man kan också fundera på något annat tidsenligt i sammanhanget. Borde inte vi som deltar i produktionerna få betalt för vår medverkan precis som staten får sin del av kakan? Vi borde starta en organisation som ser till att alla deltagare får royalty, och skickar hotfulla brev till de företagare som inte frivilligt medverkar i sann upphovsrättstanda. Kanske folkföretaget Radiotjänst kan administrera betalningar hem till alla oss som filmas dagligen och visas upp på alla dessa skärmar..?

Jag hörde också ryktas att mediaskatten/tv-licensen skall utvidgas till att även gälla datorer med internetanslutning med motiveringen att fler televisionsföretag använder detta medium för sin distribution. Alla som kan få in en svensk radio-, tv-kanal skall alltså betala svensk licens. Det här blir strålande tider för Sverige! Det betyder att flera miljarder människor och företag skall betala till den svenska nationen. Äntligen kan vi så slutligen avskaffa den tillfälliga omsättningsskatten (OMS) som tillfälligtvis även utökades till en mervärdes- och omsättningsskatt (MOMS) i början på 1970-talet. Äntligen ett vallöfte som kan infrias!

- TV-licensen kommer bli kanon för den svenska nationalstaten, släng dig i väggen Hollywood!

Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, övervakning, media, skatter

Google olagligt?

Jag läser i Svd att danska teleoperatörer tvingas blockera en torrentförmedlare. Man kan givetvis ha en massa betänkligheter kring detta angående censur, hot mot yttrandefriheten etc.

Men jag undrar om det bara är vissa förmedlare som är olagliga, eftersom artikeln endast nämner Pirate Bay. Rimligtvis borde lagstiftningen vara allmän och rikta sig mot hela marknader och inte enstaka personer. Men innebär det isåfall att världens största torrentförmedlare, Google, är olaglig och kommer blockeras på samma sätt? Och om man mailar en torrentlänk till en vän - det är naturligtvis olagligt, det förstår jag - men innebär det att maildistributören kommer blockeras också? Hur långt kommer myndigheterna dra detta?

Man kan också fråga sig vad stalkarna på världens underrättelsemyndigheter, tex FRA, tycker när folk inte längre kommer åt information på nätet och inte längre kan kommunicera med varandra på ett effektivt sätt utan övergår till brevskrivning och uppslagsverk i traditionell bokform - Hur bra blir deras sociogram och personlighetsanalyser av befolkningen efter det?

(Långt senare: Ja, Google är olagligt.) (i)

Läs även andra bloggares åsikter om ifpi, ipred, övervakning, samhälle, politik

Tema: Löv

Under en resa i Malaysia i slutet på förra seklet träffade jag en man som jobbade åt FN och WWF med att kartlägga Malaysias regnskog. Framförallt med hänsyn till nyttoväxter, om jag minns rätt. Men han hade även en stor passion för ormar. Han pekade på buskar och träd och sa att de där bladen är bra mot högt blodtryck, det hjälper att förhindra hjärtattacker. De där bladen är bra mot förkylningar, och de där har en rogivande effekt. Sprid ut lite blad runt sängen så sover du bättre och slipper sömnmedel. De här bladen kan man göra te på som lindrar reumatism. Så där höll han på. När vi traskade runt i djungeln verkade han ha svar på de flesta åkommor och krämpor vi gnäller över. Det var oerhört intresant.

Han berättade även om mördarträdet, strangler tree på engelska, som börjar sitt liv i en grenklyka på ett annat träd och sedan växer ner runt stammen på värdträdet som till slut stryps och inte får tillgång till de näringsämnen det behöver för att leva och således dör. Vid en första anblick verkar detta oerhört grymt och elakt. Men mördarträdet är väldigt bladrikt och ger således goda livsbetingelser för bladlöss mm. Andra djur, tex larver, lever på bladlössen. Dessa ger liv åt exempelvis fåglar och så sprider sig livet i skogen. Dessutom förmultnar värdträdet och mördarträdet blir ihåligt. Detta ger hem och skydd åt andra djur, tex apor. Dessa äter frukter och sprider frön från andra växter med sin spillning.

Sensmoralen i historien, som vi kan ta med oss i våra egna liv, är att det som ser väldigt illa ut på kort sikt mycket väl kan vara positivt på lång sikt. Hur ofta säger man till exempel inte att livet är förstört, när man egentligen menar att livet är förändrat?

Igår skrev jag om en man i Thailand som kände till ett visst blad som hjälpte mot manetgift. Den här mannen i Malaysia visste om ett blad som hjälper mot kobragift. Han sa att det ger dig 30 minuter extra. Så istället för att ha mindre än 10 minuter på dig får du nästan 40 minuter på dig om du blir biten. Det kan vara skillnaden mellan att hinna till sjukhus eller inte. Han berättade att han alltid hade en bunt med blad i fickan när han strövade runt i regnskogen. Dessa tuggar man på så man får ut saften i dem som man sedan använder på bettet, berättade han. Det är motsvarande som vi gjorde på stranden, fast den mannen mosade bladen i handflatorna för att få ut saften och la sedan bladen på såren. Jag misstänker att båda gifterna påminner om varandra, och att trädbladen därmed också har liknande egenskaper. Jag har ingen aning, men det är intressant hur ekosystemet fungerar, eller hur? Minns ni förresten Opus gamla hitlåt? Det är nästan så man skulle vilja skriva om texten till Löv is...

Läs även andra bloggares åsikter om Malaysia, växter, gifter, resor, möten, ekosystem

Been there, done that...

Svenskan skriver idag om att den bokstavligen livsfarliga kubmaneten siktats utanför Phuket i Thailand. I mina ögon är detta en flera år gammal nyhet. Jag har förvisso aldrig varit i Phuket men jag slogs med en sådan här i södra thailand för några år sedan.

Det handlar om ett av jordens giftigaste djur. Den kallas Box jellyfish på engelska, Chironex fleckeri på latin, och meng kaprun faje (svensk stavning) på thai.

"Chironex fleckeri is best known for its sting. With tentacles covered in a high density of nematocysts with extremely powerful venom; the box jellyfish's sting causes excruciating pain and is strong enough to easily kill 60 adult humans in as little as 3 minutes. The box jellyfish is considered the most dangerous and most venomous jellyfish; and possibly the most dangerous animal in the entire world."

Jag är i vissa kretsar känd för att kunna ta närmast obegränsat med smärta, men detta var något i hästväg. Fullkomligt obeskrivbar. Jag lyckades dock ta mig upp ur vattnet och min kompis sprang i förväg för att försöka hitta någon som kunde hjälpa till. Som tur var fanns det en gammal gubbe i 70-års åldern som gick i väg och hämtade några grenar med blad på. Jag pallade inte längre att stå upp, och blev så där rastlös som man blir när smärtan är ohanterbar och man inte vet var man ska göra av sig, men gubben, polaren och gubbens barnbarn (tror jag) och jag hjälptes åt att mosa bladen och gnida in dem över såren på överkroppen och armen. Efter ett tag lyckades jag stappla in till bungan, där jag hamnade i det läget där man mest är avslappnad och man accepterat sitt öde. Que sera sera, helt enkelt. Där däckade jag.

Några dagar senare hände något med kroppen. Armen började växa och inom några dagar var den nästan lika tjock som låret. Jag kunde varken böja eller räta på den eftersom huden inte kunde stretcha mer. Jag fick ett stort "graviditetsbröst" på den sidan maneten nålat fast sig och enorma "fettvalkar". Jag blev något orolig. Jag försökte hitta ett farmatek och någon som kunde engelska hjälpligt. Det sistnämda gick givetvis inte, thaiare talar normalt sett inte ett ord utrikiska. Men på ett sjukhus en resa bort fick jag antibiotikasalva som de duttade på såren med bomullstops och sedan tejpade (!) över med vanlig plasttejp. En hel rad med mediciner tyckte de att jag behövde, inklusive antibiotika. Det visade sig att hela lymfsystemet på den sidan av kroppen slagits ut. Jaja... hur som helst så har jag än i dag kvar hårda ärrvävnader på överkroppen och armen.

Som en av de få människor i världen som faktiskt överlevt ett slagsmål med ett sånt här djur tycker jag att SvD borde intervjua mig. De flesta som drabbas dör inom 180 sekunder eller drunknar innan de når stranden, läste jag någonstans.

När jag ändå skryter om min livskraftighet kan jag passa på att nämna att jag utöver dejten med maneten även överlevt två av de tre dödligaste sjukdomarna på jorden. Dysenteri, som dödar flest människor av alla sjukdomar på jorden årligen, hade jag i flera månader. Jag besökte 10 eller 11 läkare/pharmacefter i flera olika länder innan jag slutligen kom in på war museum utanför Seam reap i Kambodja där jag kom i samspråk med en synnerligen erfaren man som hjälpte mig. När jag sa att jag fått en viss antibiotika i Thailand skakade han på huvudet och viftade med handen. Det är inte bra, sa han. Istället rekomenderade han Metronidazole, 2 tabletter efter frukost och 2 efter kvällsmat i en vecka eller liknande. Jag åkte till marknaden på torget och fick ut rätt antal piller i en liten plastpåse. Sedan dess har jag varit bra. Den andra sjukdomen är Malaria, men det är en struntsjukdom som knappt är värd att nämna i detta samanhang. Du får maximal feber i tre dagar, hamnar i samma läge som jag skrev ovan - utslagen där alla utgångar känns okej - och sedan blir du frisk i en handvändning utan att du behöver göra något. Den är f. ö. trea på listan, efter tuberkulos.

För er som ska till Thailand kan jag tipsa om frasen pak boong talé. Det är nämligen vad gubben kallade löven som räddade mitt liv. Ska ni till turist-thailand behöver ni givetvis inte memorera det. Där pratar alla mer eller mindre svenska. Och några meng kaprun fajer finns inte att bråka med. Det är bara att koppla av och njuta, som sig bör!

Även skymningspressen har hittat "nyheten". I aftonbladet brer dödsmaneterna ut sig utanför semesterorten, trots att marinbiologerna inte hittat en enda manet av den här typen i turistområdena. Även sydsvensan skriver. Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om box jellyfish, kubmanet, thailand, döden, sjukdomar, äventyr

Skottlossning i paradiset

Situationen mellan de två turistmonarkierna verkar försämras. Det rapporteras om skottlossning, och de 800-1000 soldaterna på vardera sidorna som tidigare upprätthålligt status quo är, iaf på den thailändska sidan förstärkta med tungt artilleri och stridsvagnar. Och även om Thailand inte har några svenska Gripen-plan än så står iallafall även flygvapnet redo att göra en insats i området. Kambodja har inget flygvapen sedan ett antal decennier tillbaka och är i klart underläge om ytterliggare eskalering sker.

Att enstaka soldater med nerverna utanpå uniformsskjortan tappar kontrollen och skjuter enstaka "fiender" när man hela tiden har dem inpå sig dag och natt, vecka efter vecka, är nog inte märkligt. Dagens rapporterade eldstrid sägs ha pågått mindre än tio minuter, och det må vara illa nog. Men det är inget regelrätt anfall. Snarare mänskligt. Vilket kan låta märkligt om man inte satt sig in i hur det är att leva under press under så lång tid.

Jag hade hoppats att det var på väg mot en fredlig och lönsam lösning senast jag skrev om detta. Men snart är insatserna så höga med lokala mått mätt att en större skärmytsling eller rent av mindre ockupation kanske inte anses så kostsam.

Jag är väldigt trött på nationalism. Ni som följt bloggen ett tag kan knappast ha missat detta. Och den här historien baseras endast och allena på nationalism. På båda sidor. Thaiarna är världsmästare i nationalism, och kmererna, även om de förefaller oändligt mer ödmjuka, ligger rätt bra till där också. Och säkerligen är man nog ganska trött på att hunsas runt av sina grannar. Men en större konflikt med Thailand klarar man inte. Inte utan hjälp av andra. Men de gamla banden med Kina och Nordkorea finns nästan inte kvar efter den vietnamesiska kulturrensningen (även om Nordkorea har hälften av sina två ambassader i Pnom Pehn (den andra i Stockholm)). Och Vietnam är säkerligen inte intresserade av någonting som kan generera badwill. Man vill bara ha Kambodja (och Laos) för plundring och egna ändamål. Sådan är realiteten i regionen. Sad but true.

(Dn, Svd, Syd, Hd, Ab) (IT)

Läs även andra bloggares åsikter om Preah Vihear, Kambodja, Thailand

MUFs glimt - Vår skatt

Polisen har säkerligen annat att göra än att vara en bricka i det politiska propagandaspelet. Skatteförslag från medborgare och politiska partier är knappast en polisiär fråga och det borde till och med en tränad apa känna till. Att infantilmoddarna nu gör sossarnas politik till en polissak är enbart löjligt. Det är dessutom ett hån mot oss som faktiskt betalar skatt. Skatt som är tänkt att användas av polis och politiska partier för att göra nytta. Inte att syssla med trams!

Läs även andra bloggares åsikter om muf, politik, samhälle

it

Enkelt att förstå

Redaktionen på Alltommotor.se vill ha in förslag på varför ägaren till SAABen på bilden är så arg. Lösningen är enkel: Det är en Grinig Gammal Gubbe eller en frustrerad Gnagare som äger bilen, helt enkelt!