Tema: Löv

Under en resa i Malaysia i slutet på förra seklet träffade jag en man som jobbade åt FN och WWF med att kartlägga Malaysias regnskog. Framförallt med hänsyn till nyttoväxter, om jag minns rätt. Men han hade även en stor passion för ormar. Han pekade på buskar och träd och sa att de där bladen är bra mot högt blodtryck, det hjälper att förhindra hjärtattacker. De där bladen är bra mot förkylningar, och de där har en rogivande effekt. Sprid ut lite blad runt sängen så sover du bättre och slipper sömnmedel. De här bladen kan man göra te på som lindrar reumatism. Så där höll han på. När vi traskade runt i djungeln verkade han ha svar på de flesta åkommor och krämpor vi gnäller över. Det var oerhört intresant.

Han berättade även om mördarträdet, strangler tree på engelska, som börjar sitt liv i en grenklyka på ett annat träd och sedan växer ner runt stammen på värdträdet som till slut stryps och inte får tillgång till de näringsämnen det behöver för att leva och således dör. Vid en första anblick verkar detta oerhört grymt och elakt. Men mördarträdet är väldigt bladrikt och ger således goda livsbetingelser för bladlöss mm. Andra djur, tex larver, lever på bladlössen. Dessa ger liv åt exempelvis fåglar och så sprider sig livet i skogen. Dessutom förmultnar värdträdet och mördarträdet blir ihåligt. Detta ger hem och skydd åt andra djur, tex apor. Dessa äter frukter och sprider frön från andra växter med sin spillning.

Sensmoralen i historien, som vi kan ta med oss i våra egna liv, är att det som ser väldigt illa ut på kort sikt mycket väl kan vara positivt på lång sikt. Hur ofta säger man till exempel inte att livet är förstört, när man egentligen menar att livet är förändrat?

Igår skrev jag om en man i Thailand som kände till ett visst blad som hjälpte mot manetgift. Den här mannen i Malaysia visste om ett blad som hjälper mot kobragift. Han sa att det ger dig 30 minuter extra. Så istället för att ha mindre än 10 minuter på dig får du nästan 40 minuter på dig om du blir biten. Det kan vara skillnaden mellan att hinna till sjukhus eller inte. Han berättade att han alltid hade en bunt med blad i fickan när han strövade runt i regnskogen. Dessa tuggar man på så man får ut saften i dem som man sedan använder på bettet, berättade han. Det är motsvarande som vi gjorde på stranden, fast den mannen mosade bladen i handflatorna för att få ut saften och la sedan bladen på såren. Jag misstänker att båda gifterna påminner om varandra, och att trädbladen därmed också har liknande egenskaper. Jag har ingen aning, men det är intressant hur ekosystemet fungerar, eller hur? Minns ni förresten Opus gamla hitlåt? Det är nästan så man skulle vilja skriva om texten till Löv is...

Läs även andra bloggares åsikter om Malaysia, växter, gifter, resor, möten, ekosystem