Situationen mellan de två turistmonarkierna verkar försämras. Det rapporteras om skottlossning, och de 800-1000 soldaterna på vardera sidorna som tidigare upprätthålligt status quo är, iaf på den thailändska sidan förstärkta med tungt artilleri och stridsvagnar. Och även om Thailand inte har några svenska Gripen-plan än så står iallafall även flygvapnet redo att göra en insats i området. Kambodja har inget flygvapen sedan ett antal decennier tillbaka och är i klart underläge om ytterliggare eskalering sker.
Att enstaka soldater med nerverna utanpå uniformsskjortan tappar kontrollen och skjuter enstaka "fiender" när man hela tiden har dem inpå sig dag och natt, vecka efter vecka, är nog inte märkligt. Dagens rapporterade eldstrid sägs ha pågått mindre än tio minuter, och det må vara illa nog. Men det är inget regelrätt anfall. Snarare mänskligt. Vilket kan låta märkligt om man inte satt sig in i hur det är att leva under press under så lång tid.
Jag hade hoppats att det var på väg mot en fredlig och lönsam lösning senast jag skrev om detta. Men snart är insatserna så höga med lokala mått mätt att en större skärmytsling eller rent av mindre ockupation kanske inte anses så kostsam.
Jag är väldigt trött på nationalism. Ni som följt bloggen ett tag kan knappast ha missat detta. Och den här historien baseras endast och allena på nationalism. På båda sidor. Thaiarna är världsmästare i nationalism, och kmererna, även om de förefaller oändligt mer ödmjuka, ligger rätt bra till där också. Och säkerligen är man nog ganska trött på att hunsas runt av sina grannar. Men en större konflikt med Thailand klarar man inte. Inte utan hjälp av andra. Men de gamla banden med Kina och Nordkorea finns nästan inte kvar efter den vietnamesiska kulturrensningen (även om Nordkorea har hälften av sina två ambassader i Pnom Pehn (den andra i Stockholm)). Och Vietnam är säkerligen inte intresserade av någonting som kan generera badwill. Man vill bara ha Kambodja (och Laos) för plundring och egna ändamål. Sådan är realiteten i regionen. Sad but true.
(Dn, Svd, Syd, Hd, Ab) (IT)
Läs även andra bloggares åsikter om Preah Vihear, Kambodja, Thailand
onsdag 15 oktober 2008
Skottlossning i paradiset
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Usch ja...jag har inte så mycket koll på thailändare, men khmerer uppfattar jag som extremt nationalistiska. Det är svårt att diskutera nationalismens baksidor (personligen har jag svårt att se några framsidor...) med khmerer. Det är ett väldigt känsligt ämne. Och de är så otroligt stolta över de gamla templena, de flesta verkar se dem som khmerkulturens själ. Att dagens kambodjanska kultur troligtvis skiljer sig väldigt mycket från 1200-talets, och att kultur är föränderlig till sin natur (och att invandring inte är ett hot mot kulturen) är något som jag har försökt diskutera ibland i Kambodja. Men det är mycket känsligt...
Apropå invandring... I samband med att mitt 30 dagars affärsvisum gjordes om till ett ettårs dito, frågade jag lite om möjlgheterna kring permanent uppehållstillstånd osv. Den där statskillenjag snackade med såg väldigt frågande ut, för att inte säga obekväm, och svarade bara "No" med det klassiska skrattet när någon gör bort sig. Jag passade på att pedagogiskt berätta om att det var möjligt med permanent uppehållstillstånd och t. o. m. medborgarskap i Sverige varpå mannen bara säger "No, no, no, no, no..."
Det var inte så att jag ansökte om ett, jag bara ville kolla hur det funkade. Jag hade redan fått mitt visum registrerat (gratis). Uppenbarligen fanns inte den tanken med på vykort ens.
Att templen blivit en symbol för det gamla och det stora är mer förståelöigt. Det är ju det enda som finns kvar (sic!) efter alla kulturrevolutioner och annat skit. Vad annars skulle de hänga sig kvar vid? Den storslagna industin och arkitekturen etc från 50-60-talen är ju helt utraderad, tex.
Lite 50- 60-talsarkitektur finns ju kvar. Fast den verkar ju vara på väg att rivas nu tyvärr. Visst är det förståeligt med stoltheten över templena, men det är ju ett märkligt argument mot invandring att "Tillslut kommer det inte finns något som är khmer kvar, de som bestämmer kommer att se ut som khmerer, men de kommer att ha vietnamesiska hjärnor. Titta bara på templen, det är khmer! Sådant kommer inte att kunna byggas mer!"
Och det här argumentet möttes jag av en hög chef på WMC, Women's Media Centre, som jobbar för mycket vettigt...
Jag läste en jätteintressant artikel i Dn eller Svd för ett par månader sedan om att det gamla bibliotetket (?) som vunnit otaliga arkitekturpriser för sin design och vettiga konstruktion (det är byggt i harmoni med klimatet och utnyttjar ljus och värme - eller snarare svalka - på ett bra sätt etc.) skall rivas och ersättas med ett köpcenter/skyskrapa som arbetar på västerlänskt maner emot naturen med isolering och artificiell belysning mm. En mycket intressant artikel om man är intresserad av arkitektur och/eller Phnom penh som kan vara värd att söka upp på via google eller sesam.
När det gäller utlänningar kan jag ha en viss förståelse då de knappast kan sägas "haft tur" med utlänningar i landet, vare sig det varit fransmän, amerikaner, kineser eller vietnameser. Sedan finns det naturligtvis ett jättebehov av folkbildning inom geneologi och annat.
Att jag nämde 50-60-talen var mest ett exempel då landet på den tiden hade en, för regionen, betydande industri och ekonomisk nivå. Decennier av krig och inbördeskrig har onekligen förändrat det. Det finns f. ö. väldigt intressanta filmer och klipp från den tiden på youtube att se för den som är intresserad.
Citatet du gav tycker jag låter som symbolism. Allt som händer i bodja idag är ju influerat av grannen i öst. Dvs, de ser ut som kmerer men tänker i allt högre grad som vietnameser. Både politiskt, arkitektoniskt, militärstrategiskt/-taktiskt, ekonomiskt och vad du vill.
Hursomhelst är det alltid synd med slutenhet. Oavsett om det gäller individer, organisationer eller nationer. Alla borde vinna på ett dynamiskt utbyte med andra tankar och kulturer.
Ja, jag läste också det reportaget, väldigt intressant! Peter Fröberg Idling var det som hade skrivit.
Angående WMC-chefen...visst skulle citatet kunna vara symbolism, men hon var även öppen med att khmerer helst skulle få barn med andra khmerer...
Skicka en kommentar